NY BLOGG

Om det finns någon som ännu kikar in här så kan jag härmed berätta att jag har skaffat en ny blogg som finns här: https://moremagicplease.wordpress.com/

SNÄLLA KOM DIT OCH HÄNG!

Publicerad 04.05.2016 kl. 23:19

Nytt kontrakt

Hah. Dagen efter att jag skrev senaste inlägget om att det började bli dags för jobbet att berätta om jag får stanna eller ej så gjorde dom det! Sista mars (dvs. slutet på det finansiella året) har jag kontrakt till nu så idag fick jag berätta det på vårt weekly team meeting (vad är är det på svenska?) och alla blev glada.

Så det känns ju bra! Åtminstone igår. Idag känner jag lite "Jaha, 'fast' här flera månader till då" vilket är dumt då jag egentligen har kul där. Att få några månader hit och hit gör det bara så jobbigt att planera framåt då jag inte kan spara semesterdagar utan tar ut dem under kontraktstiden och sen får jag stanna och kunde ha sparat dem osv. Speciellt förra gången då jag redan hade bokat julresan hem och inte kunde ta semester alls för att jag behövde spara allt för julstängt. Nu ville de helst att jag skulle använda flera av mina nya semesterdagar till mina dagar av obetald ledighet jag kommer ha i december pga detta men det skulle då igen betyda noll ledigt ända fram till sista mars och det orkar jag verkligen inte så jag har åtminstone en vecka jag får ta nu.

Borde väl inte klaga förstås eftersom jag får en megalång ledighet nu över jul och nyår men när jag är så trött och nere känns det angstigt.

Hursomhelst, det är goda nyheter, jag har bara svårt att helt och hållet glädja mig i mitt tillstånd.

1 fredag och må-fre nästa vecka och sen är jag kontorsfri fram tills 5 januari. HUR SKÖNT?

Ps. Jag är en sån jäkla frilansarsjäl som inte klarar av fasta tider och chefer och skit men jag är också en sån anti frilansarsjäl då jag inte har något självförtroende eller vet hur man ens börjar.

 

I detta rum hade vi möte idag. Helt okej om en säger så.

Publicerad 03.12.2015 kl. 20:42

Inne på nästsista veckan.

Min praktikplats skulle ju egentligen sluta där mot slutet på september. Så fick jag en extra månad till slutet av oktober. Och så blev jag förlängd till sista december. Då hade jag förstås bokat min biljett hem i tron om att det var klart så jag åker till Finland redan 14:e men det var okej. De tidigare gångerna jag har nämnt här på bloggen att "om två veckor är min praktik slut" och då har de genast råkat säga att jag får stanna så jag tänker att om jag skriver det här nu så kanske de äntligen säger något så jag vet om de har råd att ha mig efter nyår.

Fast ärligt talat vet jag inte om jag bryr mig längre. Har blivit lite segt och tråkigt och inte lika mycket att göra. Och så är jag ju deprimerad igen och inte direkt manad att gå till jobbet och hålla god min. Igår var jag faktiskt hemma 'sjuk' för första gången fast jag inte var det pga var så himla förstörd hela söndagen och sov nästan inget. Förvisso hade jag huvudvärk hela gårdagen och ännu nere från söndagen så jag var väl på ett sätt sjuk. Men ändå, jag är inte den som gör sånt så hade angst. Det kändes på något vis som ett visst steg i depressionsskalan som jag tidigare inte hade tagit.

Hursomhelst, har de inte råd att behålla mig så blir nog en del av mig kanske lite lättad med time out. Jag vet inte. Även om jag vill stanna kvar också. Det är bra med sysselsättning. Fast jag skulle nästan vilja göra det deltid en liten stund. Måste ta tag i det här med läkare och terapi också men det blir inte av.

Nu är det i alla fall nämnt här så nu hoppas jag att de tar mig åt sidan vilken dag som helst så jag vet om jag måste packa ihop mitt skrivbord fredagen den 11:e.

Är förstås i vanlig ordning inte alls beredd på hemfärd. Och ångestfylld av att göra resan ensam denna gång då allt annat är så läskigt och Adam är inte där och håller handen. Dessutom med hela två mellanlandningar.

Publicerad 01.12.2015 kl. 20:33

Hej tomten!

Döende blogg eller inte, jag måste väl ändå hålla fast vid den traditionella önskelistan till tomten! Även om jag måste kämpa för att komma på något. En ny telefon behöver jag men tror jag köper den själv innan jul.

 

1. Ny Kånken! Jag behöver en ryggsäck som är lite större än min vanliga kånken men betydligt mindre än min stora backpacker. En lagom storlek för ett handbagage hem till Finland med bättre rum för dator eller en liten kortare weekendtrip. Jag tänker mig denna 'Kånken Laptop 17 inch' i färgen 539 - Lake Blue. Om inte den färgen finns så är 031 - Graphite mitt andra alternativ.

 

2. Skulle hjärtligt gärna ha Vasas Flora och Fauna - Släkt med Lotta Svärd på vinyl. Obs vinyl obs.

3. En bunt med strumpor!

 

4. En Mason Pearson hårborste! En 'Popular - Bristle&Nylon BN1-DARKRUBY'

Stort obs på att den måste bo i fin ask.

5. Stor Wiener nougat!

6. Kaj Korkea-Aho bok/böcker! Har ännu inte läst någon och vill så gärna. Denna finns på Adlibris. Kunde inte hitta 'Se till mig som liten är' där dock? Obs pocket!

 

7. Också gärna andra pocketböcker på svenska om originalspråket är svenska! Måste läsa mera svenska eftersom jag använder mitt modersmål så lite men om originalspråket är engelska läser jag helst på englska. Just de här från Adlibris är ju dessutom de snyggaste omslag jag sett.

 

 

8. Boken 'Print workshop' som finns här.

 

9. Denna pyjamas i storlek M från Lindex

10. Denna bok! The Wes Anderson Collection: Grand Budapest Hotel. Har petat på denna bok otaligt många gånger. Älskar filmen över allt annat och blir så galet inspirerad.

 

11. Lilla My mugg! Har bara två muminmuggar i mitt liv men känner att jag behöver införskaffa fler.

 

 

12. Överraska mig! Det finns tusen saker jag petar på då jag vandrar runt i butiker här där jag bor men de är också här. Mest av allt tycker jag nog ändå om oväntande små överraskningspresenter som typ lyxiga duschtvålar.

 

 

 

 

Publicerad 24.11.2015 kl. 22:46

Les fleurs

Hej. Bloggen verkar vara döende,  jag har klivit in i en depression igen och världen är galen och ond. Men som tur är finns det bra typer som denna lilla kille och blommor!

 

 
French father and son have the most precious conversation in i...

A father and son have the most precious conversation during an interview by french media at the scene of the Bataclan attacks. I saw that it hadn't been subtitled in english yet, so I made a quick edit to show the rest of the world how freakin awesome some of our citizens are. They're my heros. I feel better too now! #paris #bataclan #parisattacksUPDATE: Full segment has been posted with subtitles by LPJ http://www.dailymotion.com/video/x3e8rah_paris-attacks-november-2015-le-petit-journal-du-16-11_tvImages and interview are a courtesy of Le Petit Journal . Thank you so much to the LPJ team for this interview and a very touching segment yesterday! Also, thank you for letting this video be accessed by all and not putting it down. Thank you to Angel Le (father) and Brandon (son) for brightening up our day. <3 Original Segment: http://bit.ly/1Lix9L2Original Video (without subtitles): https://www.facebook.com/PetitJournalYannBarthes/videos/1013093998733798/

Posted by Jerome Isaac Rousseau on Monday, 16 November 2015
Publicerad 18.11.2015 kl. 20:32

Fi-fi-finlandssvensk

Hej!

Kanske jag struntar i att prata och visa bilder från sommaren och bara köra nu? Ibland drömmer jag om att bli en bra och aktiv bloggare igen men det verkar nog kört.

För någon vecka sedan var det 6 månader sedan jag flyttade till Edinburgh från London och jag sa att jag skulle åka ner dit och hälsa på precis hela tiden. Inte en enda gång har jag varit.

Ska dit en jättesnabbis nu i veckan. Åker på torsdag morgon och sen på lördag morgon åker vi vidare till Nottingam för att gå på ett heldagsgig och hänga med vänner. Egentligen var det Nottingham som var orsaken till det hela men vi ska kombinera med lite Londres då vi ändå är på gång. Med vi menar jag jag och Adam. Så egentligen blir det väl mest att jag hänger med honom som vanligt. Förutom torsdag kväll då jag uttryckligen sagt att han inte får vara med mig och min gamla flatmate Kelly. Stackarn.

Hursomhelst. Jag känner mig lite spänd över det här. Det är som att jag har glömt hur man 'gör' i London. Hur man åker tunnelbana och sånt. Jag blir alldeles svettig vid tanken på alla dessa MILJONER stressade människor som dessutom aldrig säger tack till busschauffören.

Det är nästan skönt att Adam är med så här första gången så kanske det känns naturligt sen då jag väl kommer dit och kan åka igen i höst då jag blir utan jobb igen. Brööl. (Skulle egentligen ha slutat i fredags men blir en extra månad tack och lov.)

Förresten måste jag länka till denna artikel på sevendays. Jag är så stolt och glad över att vår lilla by nu har tagit emot två stora flyktingfamiljer. Jag har också många gånger under åren funderat på dem vi hade tidigare då jag var tonåring. Undrat ofta hur det sen gick för dem då de flyttade till Vasa istället. Blev så oerhört ledsen då jag läste att det inte hade gått bra alls. I min naiva värld har jag väl alltid trott att lilla Vasa är ett okej ställe.

Och då vi ändå pratar politik (mitt svagaste ämne/kunskap/intresse tyvärr) så blev jag så glad då jag råkade ramla över en ny blogg skriven av en alldeles nyinflyttad finlandssvensk i Edinburgh! Än så länge har jag inte träffat någon tyvärr. Måste medge att jag inte sökt aktivt och har hört att det finns några enstaka men vi är nog inte så många här.

Ni kan ju kika in där för jag räknar med mer uppdatering om Edinburgh där än här.

Hälsningar från ett alldeles underbart September Edinburgh. Låt aldrig kalla mörka blöta månader komma hit tack. Kommer hata livet är i november i lägenheten utan centralvärme .

 

(Ny tisha och egendisajnad valkampanj på jobbet.)

Publicerad 29.09.2015 kl. 22:52

20 saker om mig

FÖRLÅT för bloggpaus igen. Ju längre tid som går desto svårare är det att komma ikapp med vad som händer och sker. Egentligen blir det ingen uppdatering nu heller men jag kör '20 saker om mig' listan som snurrar runt bland bloggarna så kanske jag kan flika in saker från sommaren dit också.

1_Jag har jobbat i sommar! Eller betald praktikplats som grafisk designer egentligen men jobbar som ett litet svin från morgon till kväll så det är minsann ett riktigt jobb. Slutdagen i slutet på denna månad, tråkigt!

2_Jag verkligen hatar att duscha. Eller inte själva duschen som är varm och jag blir ren osv. och jag gör det nog varje dag, men det är hela proceduren runtomkring som är så jobbig. Först ska man vänja sig tanken att få det avklarat. Ska jag dessutom tvätta håret måste jag typ planera in det långt på förhand så håret ens ska låtsas hinna torka innan läggdags. Torkar världslångsamt. Och så ska det kläs av och kläs på och det är svinkallt då man kommer ut ur duschen etc. Kan därför aldrig duscha på morgonen då jag redan är arg och sur.

3_Är alltså ingen morgonmänniska. Men dessa månader av jobb och för mig väldigt ovanliga liv med kontor och måndag till fredag har faktiskt gått så himla bra. Måste vara för att jag verkligen älskar att vara där.

4_Min finska är usel. Den var aldrig ens bra men i gymnasiet kunde jag väl ändå skriva nån slags uppsats någorlunda okej. Sen bodde jag i Jakobstad där jag aldrig behövde prata finska. Sen flyttade jag till Storbritannien och ersatte precis all finska kunskap med engelska. Därför var det lite jobbigt för några dagar sedan då jag på svenska caféet betalade med mitt finska kort, hörde hur han som betjänade mig sa "PIG POX" istället för big box och jag visste att det var kört. Olen suomenruotsalainen että mutta totta jååå och rusa ut.

5_Min engelska å andra sidan är mycket bra efter 4 år i Storbritannien. Nu utökas den även med skotska uttryck. Jag skulle ha svårt att disajna på svenska förresten. Utbildningen jag gjorde förra hösten gick på engelska så mitt vokabulär inom grafisk design är endast engelskt. Heter bleed bleed på svenska också? Vad är alignment?

6_Jag är sämst på att hålla kontakt med familjen i Finland. Förlåt! I år har jag dessutom bara varit hemma en ynka liten gång. Bor du utomlands? Hur gör du?

7_Jag bor fortfarande hos min pojkvän Adam. Skulle ju bara va lite sådär tillfälligt. Tänker nog ännu att "jo jo ska nog flytta sen snart och äntligen packa upp allt" men jag antar att det är ganska okej här kanske.

8_Jag älskar hemmapyssel. Inreda, planera, fundera ut lösningar på förvaring etc. Just precis därför borde jag flytta. Och faktiskt ha mitt alldeles egna hem för en gångs skull.

9_Jag blir lätt väldigt ångestfylld och panikslagen. Det gör livet svårt ibland.

10_Det kan möjligen vara så att 50% av min garderob är nåt slags randig. Eller så känns det bara så för att de flesta av mina kläder fortfarande bor i vacuumpåsar. Jag känner liksom att inget kan gå fel med randig t-shirt och hatt.

11_Minns ni hur jag rasade i vikt då jag flyttade till London och blev mitt normala jag igen? HAHA. Det var då det.

12_Jag kan inte prata om det är fler än 2 personer som lyssnar. För jag är ju bara en idiot osv. och varför skulle de vilja lyssna på mig.

13_Jag betalade £9000 nånting pund för en 3 månaders intensiv grafisk design kurs. Den angsten hörni. Fast nu känns det så värt. Visst, det tog månader innan jag hittade jobb och det kan ta månader då praktiken är slut. Men det är nu jag inser vilken jäkla kunskap den kursen gav mig. Hur MYCKET jag kan om grafisk design från endast 3 månader och KVALITETEN på kunskapen jag fick. Jag förstod inte det innan jag började jobba och insåg att folk var imponerade. Och jo, jag jobbar en himla massa övertid och jag tror det är en branch där man ofta gör det och deadlines tar kål på en, men än så länga älskar jag det och bara suger åt mig ny kunskap för jag har så mycket så mycket att lära än men det är så roligt.

14_I flera års tid har jag fantiserat om en framtida hund. En brun dvärgtax vid namn Edgar som bär röd väst vid kyligt väder. Jag är på riktigt besatt av den tanken och alla taxar jag ser. Det måste hända. Han måste bli min. Men jag har aldrig haft egen hund och har hört att de är sjukt envisa. Men det måste ju finnas en anledning till att jag tränar på envis typ som Adam nu visst? Och hur jag inte på något sätt kan släppa tanken på Edgar.

15_Jag har köpt klumpiga vandringskängor och överväger nån slags ful vindtät dräkt för äventyr på kullar och berg. Skottland gör sånt med en. Jag har ingen kondition för det dock. Dör nästan vid en vanlig Edinburgh trappa men de är å andra sidan omöjliga att ha att göra med.

16_Jag har börjat äta mer och mer fisk. JAG. #tretti

17_Jag verkar vara en person som stannar sent på jobbet och tar med jobbet hem på kvällar och helger. Jag måste sluta med detta.

18_Då jag bodde i London brukade jag dansa mig svettig nästan varje helg. Nu skulle jag nog falla ihop efter en Belle & Sebastian låt.

19_Då jag var liten ville jag bli paleontolog och arkeolog. Jag trodde att jag skulle upptäcka nya dinosauriearter etc. Ibland undrar jag om det är därför som Ross är min favorit i Friends.

20_Jag äter allt mindre kött. Jag får ibland cravings och måste ha och då följer jag kroppen men ofta kan det gå upp till 2 veckor utan att jag ens tänker på det. Vi behöver inte äta så jäkla mycket kött hela tiden, alla vet men få slutar. Någon riktig vegetarian blir jag nog dock aldrig.

 

Tack för mig!

 

 

 

 

Publicerad 04.09.2015 kl. 21:51

Österbottnisk sommaridyll.

Ursäkta bloggpausen. Efter att jag kom tillbaka från Finland har det varit stressigt med jobbsökningar och intervjuer och kreativa projekt. Framförallt har det mesta också känts skit och gråt och ångest och onödiga bråk med honom jag tycker om. Knappt så jag har orkat eller hunnit ta mig igenom en instagram feed ens en gång.

Men vet ni vad vi gör? Vi tittar på bilder från mina kalla men naggande goda dagar i finska juni, den mest magiska av månader. 28 maj for jag och 8 juni kom jag tillbaka. Båda gångerna icke imponerad av Edinburgh Airport men kanske nästa gång.

 

Svenskar alltså. Ljuvliga.

Där nere såg jag hembyn och öarna med familjens sommarstugor. Jaja plural jag vet, vi är lyckligt lottade som hade en duktig farfar.

Hemma får man hembakt knäcke och alltid massor av god mat. Och saker gjorda på rabarber.

Och så är det så där lantligt idylliskt och Österbottniskt.

Regniga dagar kan man spela Uno och klippa och klistra.

Sen då det slutar regna är det bäst att skynda ut. Och dö pollendöden.

Trädgårdsland behöver skyltar.

Det här är Boston som valpig och söt.

Oftast var jag rätt så lat.

Hos farmor fick jag lite angst över hur vår lilla by har förändrats sen 1900.

Men ännu finns lite kvar.

Hämta dagisbarn.

Köra bil. Gjorde min första fickparkering på 12 år!

Hänga lite med exet kexet.

Vi hittade Skottland på en gitarr.

Vasa gjorde mig nostalgisk och genomledsen då jag tänkte på gamla vänner och events jag missar.

En skojig typ.

Och så tog vi båten till min framtida sommarstuga.

Som ju herregud nästan börjar bli färdig och jag blev alldeles till mig.

Färjelivet och de stunder av väntan det kan innebära.

Jag klippte mitt torra och spröda hår.

Hälsade på mommo.

Jag kikade på en barndomsväns fantastiska fina nya hus och träffade äntligen Charlie live. Nuförtiden känner man barn och husdjur via sociala medier som ni vet.

Och så lite lugn och ro.

Jag köpte de läckra sandalerna som Linn tipsade om. Så nöjd.

Åkte tillbaka ut till skärgården.

Bestämde hur köket skulle se ut i min stuga, städade och tog den första drinken där.

Och beundrade solnedgången vid midnatt.

Men det var även stunder av sommar möter vinter.

Jag målade i mitt hus.

Och sade ytterst motvilligt hejdå. Ville stanna kvar en liten stund till.

Sista kvällen tittade jag på gulliga 7-åringar spela fotboll, gick i bastun en sista gång och checkade in på mina flyg.

Halv 5 steg jag upp, blev skjussad till flygplatsen och åt den sista rågbrödssmörgåsen.

Och så var jag tillbaka i Skottland igen. Glad över att se Adam igen men så oerhört väldigt ledsen och nere över att lämna familjen och Finland.

Publicerad 19.06.2015 kl. 19:31

Back to the UK

Nu är jag på väg tillbaka till Skottland igen. Vaknade redan före halv 5 imorse efter inte särskilt många timmars sömn så 5 timmars väntetid här på Arlanda är lagom roligt. Bara mos av min hjärna. Jag brukar inte kunna sätta mig ner och slappna av med laptop innan jag vet min gate så kan jag sitta där ända in i det sista. Är inte van med Arlanda så visste inte alls åt vilket håll jag skulle hamna i slutändan så det blev mycket vandrade runt mellan butiker och bänkar.

Sitter nu äntligen vid min gate men nu är det endast just över en timme tills boarding. Har böcker och jag har korsord och podcasts och allt möjligt men inget biter på. Mest av allt borde jag förbereda för en jobbintervju imorgon men jag vet ju knappt vad jag heter pga hjärnmos.

Ska bli jättekul att se Adam igen och jag försöker fokusera på det nu för denna gång var det riktigt jobbigt att lämna familjen och Finland. Speciellt igår då jag var lite piggare och orkade tänka. Tror inte jag känt mig så här nedstämd att åka sedan jag var hemma en juni månad för några år sen. Är det månne juni månad som gör mig så här? Även om det har varit blåsigt och kallt så är det något visst med juni i Österbotten.

Och min kära lilla sommarstuga som snart är beboelig ville jag så gärna stanna kvar och måla klart. Önskar att jag kunde vara med och bygga och greja. Är lite bitter nu att jag faktiskt skulle ha kunnat ta ett längre sommarlov denna gång eftersom jag varken har jobb eller lägenhetshyra att åka tillbaka till. Förstås viktigt att hitta ett jobb också men det kanske inte kommer en likadan chans på ett tag. Men nu är det som det är och jag sitter på Arlanda på väg hem. Måste bara fokusera på Adam och ljuvliga Skottland.

När jag åkte till Finland var jag så glad över att åka med glada svenskar och SAS även om jag älskar Finnair. Men naturligtvis hamnade jag bredvid ett finskspråkigt par så vi var en rätt så stel rad. Nu hör jag två högljudda pratglada finska gummor här som också ska med planet så jag kan ge mig fan på att jag ska sitta med dem. Förlåt finska men jag orkar inte med dig efter en lång morgon av ljuvliga rikssvenska dialekter. Speciellt pappan som ville att familjen skulle raska på lite med Gunde Svan dialekt och "Snälla kan ni skynda er lite nu!"

Schynda schynda!

Jaja, dags att minnas hur man pratar engelska då.

Publicerad 08.06.2015 kl. 11:05

Belle & Sebastian och sånt.

Häij. Nu är jag i Finland sedan några dagar tillbaka. Inte mycket hann hända i Edinburgh innan dess. Förutom mitt allra första Belle & Sebastian gig i Glasgow för 2 fredagar sedan. Jag var lite allmänt trött och nedstämd men ändå en fantastisk upplevelse. Så många flashbacks till alla indiepop kvällar i London. Väldigt kul att få se dem i deras hemstad också. SÅ STOR ARENA. Stuart bar randig tröja och hatt, bästa klädseln på män. Samt min egen favoritoutfit. Indiekids yo.

Sen var resten av helgen riktigt skit och jag kröp in i ett deppigt skal och kunde inte komma ut.

Men åtminstone röstade Irland ja för kärleken så det var glatt.

Jo förresten så jag jag också veta att jag inte fick jobbet som Manager in Training. Jag var ganska lättad om jag ska vara ärlig men förstås aldrig kul att få nej. Blev så inspirerad av den butiken! Jag verkade vara nummer 2 på listan men jobbet gavs till en som hade varit supervisor tidigare samt jobbat för Urban Outfitters som har samma ägare så helt förståeligt. Om hon nu var ärlig så verkar det som att sales managern tyckte jättebra om mig och hon sa många gånger att jag gjorde jättestarka intervjuer etc. så hon har sparat min CV tills nästa gång det tycker upp något.

I tisdags var jag på intervju/diskussion angåenge illustratör/designer jobbet. Jag ville bara UT. Kan inte jobba där men ändå satt jag där glad och "jomenvisst, det klarara jag!" Han påstod att han hade många att träffa ännu så jag hoppas faktiskt att han inte väljer mig. Ibland känner man starkt då det är helt fel. Jag vet att jag kunde göra ett så jäkla mycket bättre jobb på hälften av de fruktansvärda saker de gör men att jag inte kan teckna i 3D som de behöver. Så dumt att de inte kan samarbeta. Ett stort problem verkar vara att den som illustrerar något är envis och alltid gör den mer grafiska designen efteråt men den biten kan de inte. Där borde de tänka om och ha en duktig illustratör (någon annan än mig) och en annan person som tar vid med det grafiska och bakgrundsmönster etc. så skulle det bli mycket bättre.

Satt nere vid vattnet i Musselburgh efteråt innan jag for tillbaka för diverse ärenden samt min första gratis Skottska syn- och ögonundersökning. Och den första jag gjorde på engelska. Nya glasögon och kontaktlinser behövs tyvärr. Mest störande att jag nu kommer att ha olika styrka på kontaktlinserna och måste börja hålla reda på vänster och höger och inte samma i båda.

På onsdag packade jag och gjorde allt som behövde göras innan hemresa. Det bästa var nog samtalet till arbetsbyrån för att tas bort ur systemet medan jag är borta då jag inte kan gå dit. SÅ SKÖNT. Skulle helst undvika att skriva in mig igen då jag kommer tillbaka men måste väl nog göra det ändå.

På kvällen en sista date night med Adam innan min finska holiday och hans första tid ensam i lägenheten på en lång tid. Är nog skönt för honom. Även om 11 nätter känns länge nu. I höstas var det vanesak men inte nu längre.

Om bara en vecka är jag på väg tillbaka så som vanligt går det för fort. Har planerat noll denna gång så då slösar jag tid ännu mera. Tror jag mest vill ta det lugnt ändå. Känns så.

Publicerad 01.06.2015 kl. 11:41

Slösa tid.

Ibland (speciellt denna helg) frågar jag mig hur länge man ska tänka att det går nog kanske över av sig själv när man mår väldigt dåligt istället för att bara våga söka hjälp och återgå till medicin igen? Jag vet ju av erfarenhet att det inte är sådär bara att ett tu tre bli normal igen. Så varför alltid ett stretande emot tanken på att behöva göra något åt det? Det är ett enda stort slöseri med tid att gå runt och må skit.
Publicerad 24.05.2015 kl. 22:12

Arbetsintervjuer tär på både hjärta och hy.

Jisses vilken vecka det har varit. Min haka och runt munnen är full av fula finnar, tror jag har varit lite stressad och nervös.

Så senast jag skrev peppade jag inför en läskig intervju på onsdagen. Den gick jättebra! Sales managern verkade älska allt jag sade och halvt high-five:ade varje gång jag sa rätt svar. Några läskiga frågor men hon var megaskön så det kändes rätt så lugnt. Hon bjöd genast in mig att komma på en andra intervju två dagar senare för att träffa store managern (typ 4 olika managers i en och samma butik) samt få en liten uppgift att göra. Javisst sa jag glatt samtidigt som jag kände "åh nej, nu måste jag fortsätta va nervös."

Planen på att gå hem och söka fler jobb blev inte riktigt av. Var så lättad att det var över och solen sken så jag gick till Adam's pub, fick mat och kaffe, sen till parken och hängde med John och hunden Archie en stund och sen tillbaka till puben på några drinkar då Adam slutade. Vi somnade typ halv 11 på kvällen. Trötta.

Så igår fick jag igen försöka förbereda mig samt söka alla de där andra jobben jag inte fick gjort på onsdagen. Min hjärna var helt slut igår. Kunde inte fokusera, kunde knappt hitta något att ta på mig som skulle passa butiken, hur skulle jag förbereda mig osv. Kände mig megastressad över precis allt.

Fick även reda på att jag skulle få komma på intervju till företaget jag skickade in den där illustrationen till så då fick jag lite angst över det också.

Nåja, imorse blev jag tvungen att gå upp tidigt för att åka till arbetsförmedlingen men där krävdes inte många ord då jag hade intervjuer på gång så det var snabbt överstökat. Men sen hade jag 1.5 timme att vara nervös och vänta på intervjun. Var helt skakig inombords och darrande drack jag en kaffe.

Sen var det dags. Träffade igen den ljuvliga Sales Managern samt själva Store Managern som var med för att säkert kunna ha det slutgiltiga beslutet. De frågade några frågor, jag fumlade fram några svar men de verkade tycka de var bra.

Viktigt för dem är att personen som får Manager in Training rollen kan styla eftersom de också har så att man kan boka tid för personlig styling där. "Hahaha så inte min grej!" tänkte jag inombords. Jag fick en uppgift att hitta en outfit och de beskrev en person, hur hon såg ut, varifrån, ålder och var hon skulle bära kläderna. 5 minuter hade jag på mig. Herregud paniken där. Butiken är ju 2 stora jävla våningar så inte det lättaste att snabbt hitta något. Trodde det skulle gå åt helvete men lyckades ändå få ihop något som de verkade mycket nöjda med. Speciellt mycket tyckte de om nagellacket jag lade till som en extra detalj.

Så det gick bra. De sa att jag gjorde en mycket bra intervju och jag får veta tidigt nästa vecka. Vi pratade också om butiken och andra roller och skulle jag inte få denna finns massor av annat. Och vet ni, ärligt talat så är jag osäker på om jag vill ha just detta. Det skulle vara sjukt ärofyllt om de valde just mig men jag skulle nog trivas mycket bättre nere på supervisor nivå (de söker även sådan) eller bara allmän butiksperson. Så jag tar det inte så hemskt hårt om de inte vill ha mig. Mitt mål i livet är helt enkelt inte att vara butikschef.

Min mer designinriktade intervju är nu inkommande tisdag och jag tror de söker både deltid och heltid. Så i min idealvärld skulle jag göra halva veckan kreativt jobb och halva butik. Erbjuder de mig Manager in Training roll så går det dock inte för det är 5 dagar i veckan. Jag hoppas att de inte ringer innan jag haft min intervju på tisdag.

Nåja, nu ska jag försöka njuta av helg först. Efter intervjun gick jag och köpte mig ett par ordentliga kängor som jag behövt ända sedan första gången jag besökte Skottland. Efter min stackars akilles blev så ledsen tänker jag aldrig mer anstränga fötterna på ojämt underlag utan ordentligt stöd åt hälsenan. Gjorde världens deal. En butik som hade typ 50% på allt så redan att gå från £130 till £65 tyckte jag var bra och få ett par rejäla kvalitetsskor. Men en liten 'krok' vid vristen saknades på ena skon och det var sista paret i min storlek så jag sa att jag skulle beställa dem online. Han erbjöd dem för £40 och sa att en skomakare kan lätt och billigt fixa en ny. Det blev affär. Så nöjd!

Tog igen en andningspaus och lunch på Adams pub och nu hemma en sväng innan jag åker tillbaka. Ikväll ska vi till Glasgow på mitt allra första Belle & Sebastian gig. Så exhalterad! Känner bara att jag skulle vilja ha en liten tupplur först. Fast egentligen borde jag diska och städa.

Ha en trevliger helg!

Publicerad 22.05.2015 kl. 16:17

Fotn, illustrera, trökiga brädspel och trainee manager.

Nä nu får jag angst över att lämna er att stirra på Adam/Jesus så här länge. HUR MÅR NI? Jag mår bra. Eller tja, egentligen har jag alldeles för många krämpor och småsaker som irriterar men annars bra!

Så hur gick det med foten och doktorn förra veckan kanske ni har undrat så förtvivlat mycket nu i en hel vecka? Jo det gick precis som jag trodde. Hon spenderade cirka 4 minuter på mig och sa Achilles Tendonitis som jag redan visste och mera vila, mera burana och is. Samt köp hälinlägg för skorna och "ring denna nummer om det inte är bra om 3 veckor." Hon sa jag blir bra till sommaren. Internet säger det kan ta 3-6 månader i vissa fall.

Därmed förklarade jag kring mot min häl.

Det börjar dock bli bättre. För jag har igen rört på mig minimalt. Så länge det inte handlar om mer än max 15 minuter och inte gå för långt, samt ta pauser typ hela tiden så går det. Efter promenader nu så gör det förvisso ont men inte lika ont, samt att det inte sitter i ännu till följande dag längre och sprids inte upp till vaden. Gå i backar är icke att rekommendera dock vilket är svårt just i Edinburgh. Just dessa backar var på min plus-lista över den möjliga flytten hit så jag skulle få snygga starka ben men nu gör de mig mest ont.

På tal om plus med Skottland. Har lärt mig två mycket trevliga saker. Jag har ju redan varit rätt så nöjd med Storbritanniens gratis läkarvård och gratis p-piller, men bor man i Skottland så får man minsann gratis medicin också om den är receptbelagd. Hur bra? Sen fick jag också reda på att man får göra gratis synundersökningar plus allmän ögonkontroll vartannat år och få receptet helt gratis på samma gång! Så nu ska jag göra det här innan jag åker hem och beställer nya glasögon och linser från favoptic istället för att betala för ett recept i Finland. Eller resten av UK. NÖJD.

Annars har det väl inte hänt så mycket. Jobbsökning, sitta still, klaga på kalla vindar och sånt. Typ på den nivån att jag blir onaturligt exhalterad över att få äta halloumi eller leka med blad av död tulpan. Spännande liv!

Adam ordnade en spelkväll för ett loppisspel han köpte på Arran. Diplomacy. Jag hade typ aldrig hört om något tråkigare och flydde fältet en stund. Försökte hänga lite då jag kom hem men gudars så trist spel. Jag vill ha tärningar och lite tur som i typ Risk men här kan man endast förhandla sig fram.

Istället försökte jag finna inspiration via pinterest och snygg ölflaska.

Inspiration till vadå undrar ni? Jo till ett möjligt jobb som illustrator/designer på ett företag en bit utanför 'riktiga' Edinburgh (Musselburgh) som tillverkar typ kort och små presenter, smycken och annat trams. På riktigt makalöst fula saker men ett jobb är ett jobb så det ansökte jag om, kom ett steg vidare och fick som uppgift att illustrera en grej tills tisdag (alltså idag). Egentligen kan jag inte rita men skickade in ett försök ändå idag.

På lördag hade vi en dag i Leith, ett område i norra Edinburgh. Där finns många loppisar nämligen, samt Nordic Affär. Inga fynd denna gång men såg ett gammalt klädskåp med hylla för handkerchiefs/näsdukar. Tyckte jag var fint. För mig vad tygnäsdukar i ficka alltid mest något lite halväckligt som pappa snytte mig med då jag var liten men nu då jag är tillsammans med en mycket miljömedveten OCH gammaldags man så har jag börjat tycka om dem och hur mjuka de är för nosen. Sugen att köpa egna fina. Som typ dem med marsvin från min favoritbutik i Angel, London.

Blev lite småsugen på mellis som blev en hamburgare.

Allt detta spring gjorde ont i min häl så en liten paus på en av de alla svenskägda ställen i Edinburgh. Vi och vår jordsäck. Eller Adams jordsäck till omplantering av hans enda grönväxt men jag misstänker att vi såg ut som något hipsterpar på väg hem till våra egensådda chiliplantor after en ale-paus.

På söndag hade jag en jäkla skitdag. Deppig, snorig, trött och stressad över ingen inspiration till illustrationen jag nämnde tidigare. Vägrade följa med och träffa Adams mamma på kaffe men precis då han åkte ångrade jag mig, fixade snabbt till mig och tog bussen in till centrum. Fast han hörde förstås inte sin telefon så jag fick aldrig tag på dem innan jag återgick till helveteshumöret. Däremot behövde jag en paus. Fick lite inspiration från butiker och böcker, samt besökte en butik jag ska på intervju till imorgon vilket var jättebra. Köpte också en megainspirerande tidning för designfolk och efter att jag satt och suckade på diverse soliga bänkar och caféen med skissblock en stund kom en idé äntligen.

Så på söndagkväll och största delen av igår jobbade jag på (en rätt så skit) illustration och skickade iväg den tidigt idag. Vill börja rita mera. Även om jag inte kan så bra så är min stil väldigt skönt naiv och barnboksvänlig och såna behövs ju också tänker jag.

Lite som Marc Johns, min stora favorit. Enkla darriga linjer och fantasivärld. På tal om honom. Fick igår en av hans t-shirts hemskickad  som jag beställde. Väntar ännu på en plansch. Så nöjd! Har obsessat över honom i åratal. Blev löjligt glad tå han retweetade och kommenterade min tweet igår.

Annat fint på sistone är £5 räven jag hittade på en sale och luftballongsprinten jag dreglat över SÅ LÄNGE och så fick jag den av Adam då jag fyllde år. Började nästan lipa så glad blev jag. Unnar mig så få saker nu.

Idag var jag igen till doktorn men denna gång pga jästsvampsinfektioner som har plågat mig i några månader nu. Orkar inte. Börjar precis allt gå utför bara för att man fyller 30? Känns som att jag har en lång lista med saker jag nog egentligen borde kolla upp.

Nu måste jag dock fortsätta mina förberedelser inför morgondagen. Har en jätteläskig intervju med denna butik! Finns den i Finland, typ Helsingfors? Hursomhelst är de helt underbara att stiga in i här i Storbritannien. Den i Chelsea i London har ett vattenfall och träd. Den här i Edinburgh är så skön att vandra runt i den med. Älskar miljön, samt bladningen av kläder, accessoarer, böcker och interiörgrejer.

Jobbet ansökte jag egentligen inte om. Jag skickade bara min CV till dem ifall de skulle behöva någon i framtiden men managern ringde och frågade om jag ville komma på 'manager in training' intervju. Visste inte ens vad det var men typ managerns högra hand som tränas upp i allt vad en manager behöver kunna och veta så att den en dag kan bli manager själv. Jag har ju aldrig drömt om något sånt, trivs rätt bra lågt i rang som vanlig säljperson, är absolut inte bekväm med tanken på managementposition, men tror det är rätt ovanligt med den typen av roller inom så underbara butiker så jag tänker att det är jättebra intervjuchans. Man vet ju aldrig. Om inte annat så kanske hon minns mig om de plötsligt skulle behöva en vanlig sales assistant inom kort. Ska naturligtvis köra hårt och preppa med målet att få jobbet såklart även om jag inte har några stora förhoppningar. MEN VAD SKA JAG HA PÅ MIG?  Har inte så hemskt mycket feminint-bohem-chict i min garderob.

Herregud jag har inte ätit lunch ännu och Adam slutar jobbet om strax över en timme. Får noll gjort då han kommer hem så bäst att avsluta.

Häjtå.

 

Publicerad 19.05.2015 kl. 16:59

My own personal Jesus.

Ni vet hur man ligger där på soffan och söker jobb och sånt och tar en liten facebookpaus och ens pojkvän har blivit taggad från söndagens staff night out då de drack upp de senaste månadernas dricks och där står han och verkar hålla något berusat assistant manager tal till den övriga personalen och man bara tycker att han är SÅ GÖLLIG.

Att sånt.

Adam, du kommer aldrig att få reda på att jag skrev detta inlägg men förlåt ändå.

Publicerad 12.05.2015 kl. 14:32

Adam calls me Limpy.

Nu har det gått två veckor sen vi kom hem från vår trip till Arran. De två veckorna har varit både bu och bä. Ofta väldigt skit, kanske framförallt de första dagarna efteråt.

Kanske mest av allt skit pga min akilles som jag skadade som sedan spred smärta genom i stort sett hela benet. Jag lämnade inte lägenheten de två följande dagarna efter vi kom hem och hade jäkligt ont. Bara vilade och lade is på och tog någon burana. Att sitta inomhus sådär gör ju en tokig. Dessutom var vår resa så trevlig så det var bara skit att komma tillbaka till vardag och disk och skit så vi käbblade om precis allt kändes det som.

Mot slutet av den första veckan började dock foten kännas lite bättre men humöret var ännu skit. Var ganska skör och ville gråta mest hela tiden över allt och inget. Haltade dock fram lite på min fot och for till arbetsbyrån som vanligt på fredagar och det var vår i luften.

Kvinnan på arbetsbyrån den gången alltså. Jag var som sagt väldigt skör i sinnet pga skit vecka och massa småbråk och dåligt humör och deppigt att sitta inne osv. och just då fick jag för första gången en hemsk människa mittemot mig där som inte alls uppmuntrade till deltidsjobb under deras minimumtimmar för att få ut mig ur systemet och hon skulle minsann aldrig ha gett mig så lång tid att hitta grafisk design jobb för nåt sånt skulle jag minsann inte hitta och jag gjorde inte tillräckligt osv osv. Ja den dagen slutade mest i tårar och skit igen kan jag säga.

På lördag kväll gick min datorladdare sönder dessutom och jag och mitt sköra tillstånd fick panik och hur ska jag då söka jobb osv. Det var ett himla pusslande av spara batteri, göra så mycket som möjligt på Adams PC (herregud orka PC längre) och låna laddaren från hans jobb. Var en lättnad då jag fick en ny i torsdags.

Förra veckan började dock mycket bättre. På måndagen träffade jag Sabina som jag studerade formgivning med för evigheter sen. Hon bor i Manchester och hade nyligen fått nytt job inom hotellbranschen och var i Edinburgh på training. Det var så himla kul att träffa henne. Var kanske 7-8 år sen senast men det var inga problem. Så befriande dessutom att prata med någon som hade varit arbetslös i ett halvår som visste precis hur det är samt irritationen att bara för att man inte jobbar ska man tydligen göra allt hushållsarbete osv. Sen bara att få prata dialekt och sucka över kläder som inte längre passar, äta kardemummabullar och allt mellan himmel och jord var skönt. Vi mötte även upp Adam och hans vän på öl och mat på kvällen. Bra dag!

Tyvärr tyckte jag att foten var i bättre skick än den var så då spetade jag på i centrala Edinburgh där backar och trappor är 100% oundvikligt. Det var inte alls mycket vi gick men tydligen tillräckligt för de följande dagarna var jag igen helt okapabel att gå ordentligt utan smärta. En 10 minuters promenad hem från Waitrose tog 30 och jag föll i gråt då jag äntligen hade klättrat mig upp till andra våningen hem och bokade läkartid följande dag och den har jag imorgon.

Men humöret var dock bättre förra veckan så överlag lättare att bara vara och inte massa onödigt småbråk heller. Vi var vanliga och kära igen och pizzadejtade och sånt och jag tyckte tulpaner var världsnödvändigt att ha.

Och som jag gnetade med jobbsökningen den veckan. Skrämmande kärringen gjorde mig så nervös. Fast naturligtvis fick jag den där karln som bara genast skriver på pappret följande fredag då. Jaja. Tror jag har honom varannan gång och mer läskiga typer varannan gång. Hursomhelst känns det som att jag kommit in i en bra rutin nu. Eller det verkar ju inte leda nånstans alls men känns som att jag bättre vet vad jag gör, samt att jag har lite större förhoppningar nu då sommarpraktikerna snart börjar samt butiker som behöver sommarpersonal. Fast att jämföra jobben i Edinburgh med det oändliga antal som finns i London känns surt. Men ångrar inte att jag flyttade det minsta lilla.

Senaste helg var rätt skit men en liten dinner date hade jag åtminstone med Nicola på lördagkväll. Åt fisk igen. Herregud vad händer. Verkar gå bra då det är i samband med goda uppfriskande tillbehör och inte typ sås och kokt potatis.

Nu är det måndag, ny vecka och imorgon har jag min läkartid. Känns dock lite fånigt att gå en dag då det inte smärtar så fruktansvärt vilket det inte kommer att göra 9 imorgonbitti direkt efter sömn och vila. Var ute och testgick en bit idag och inte bra än och det har gått över två veckor så lika bra att gå dit. Men jag har på känn att de säger vila, is och burana. ORKAR INTE VILA MERA. Så himla tråkigt att inte kunna gå nånstans och inte kunna komma i form inför sommaren ens. Känner mig plufsig. Böh.

He va he, avslutar med bild på kvällens dubbelregnbåge som belönade mig efter min haltande promenad där jag blev fast i spöregn. Förlåt för långt babbelinlägg igen.

Publicerad 11.05.2015 kl. 23:24