Österbottnisk sommaridyll.

19.06.2015 kl. 19:31

Ursäkta bloggpausen. Efter att jag kom tillbaka från Finland har det varit stressigt med jobbsökningar och intervjuer och kreativa projekt. Framförallt har det mesta också känts skit och gråt och ångest och onödiga bråk med honom jag tycker om. Knappt så jag har orkat eller hunnit ta mig igenom en instagram feed ens en gång.

Men vet ni vad vi gör? Vi tittar på bilder från mina kalla men naggande goda dagar i finska juni, den mest magiska av månader. 28 maj for jag och 8 juni kom jag tillbaka. Båda gångerna icke imponerad av Edinburgh Airport men kanske nästa gång.

 

Svenskar alltså. Ljuvliga.

Där nere såg jag hembyn och öarna med familjens sommarstugor. Jaja plural jag vet, vi är lyckligt lottade som hade en duktig farfar.

Hemma får man hembakt knäcke och alltid massor av god mat. Och saker gjorda på rabarber.

Och så är det så där lantligt idylliskt och Österbottniskt.

Regniga dagar kan man spela Uno och klippa och klistra.

Sen då det slutar regna är det bäst att skynda ut. Och dö pollendöden.

Trädgårdsland behöver skyltar.

Det här är Boston som valpig och söt.

Oftast var jag rätt så lat.

Hos farmor fick jag lite angst över hur vår lilla by har förändrats sen 1900.

Men ännu finns lite kvar.

Hämta dagisbarn.

Köra bil. Gjorde min första fickparkering på 12 år!

Hänga lite med exet kexet.

Vi hittade Skottland på en gitarr.

Vasa gjorde mig nostalgisk och genomledsen då jag tänkte på gamla vänner och events jag missar.

En skojig typ.

Och så tog vi båten till min framtida sommarstuga.

Som ju herregud nästan börjar bli färdig och jag blev alldeles till mig.

Färjelivet och de stunder av väntan det kan innebära.

Jag klippte mitt torra och spröda hår.

Hälsade på mommo.

Jag kikade på en barndomsväns fantastiska fina nya hus och träffade äntligen Charlie live. Nuförtiden känner man barn och husdjur via sociala medier som ni vet.

Och så lite lugn och ro.

Jag köpte de läckra sandalerna som Linn tipsade om. Så nöjd.

Åkte tillbaka ut till skärgården.

Bestämde hur köket skulle se ut i min stuga, städade och tog den första drinken där.

Och beundrade solnedgången vid midnatt.

Men det var även stunder av sommar möter vinter.

Jag målade i mitt hus.

Och sade ytterst motvilligt hejdå. Ville stanna kvar en liten stund till.

Sista kvällen tittade jag på gulliga 7-åringar spela fotboll, gick i bastun en sista gång och checkade in på mina flyg.

Halv 5 steg jag upp, blev skjussad till flygplatsen och åt den sista rågbrödssmörgåsen.

Och så var jag tillbaka i Skottland igen. Glad över att se Adam igen men så oerhört väldigt ledsen och nere över att lämna familjen och Finland.

Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 2 med bokstäver: